Kul med kusinerna

Så har då annandag jul passerat. Vi åkte iväg tidigt i förmiddags för att spendera dagen hos min bror med familj. Vi har inte haft tillfälle att se deras nya hus tidigare så det var jätteroligt att vi kunde ta denna dag till det. Det var också ett halvår sedan lite drygt som barnen träffade sina kusiner Johan och Emma, så det var speciellt värdefullt. Att ett halvår har så stor betydelse. Jonathans kommunikationsförmåga har ju tagit fart under det här halvåret så från att inte alls kunna uttrycka sig till att busa omkring och prata meningar och göra sig förstådd. Jag började förbereda Jonathan för ett par dagar sedan att vi skulle åka för att hälsa på Johan och Emma. Det är märkligt vad han nu kommer ihåg vad man pratar om från den ena dagen till den andra och det är tydligt att han sätter ihop samband. Vad tänker jag på då specifikt? Jo, efter att vi hade åkt nån timma så var vi tvugna att stanna för att trösta Wille som inte gillade läget utan skrek för full hals. Jonathan satt tålmodigt och väntade tills han också tröttnade på atg sitta stilla. Han började gnälla, skakade på huvet och sa "inte åka kusinen". Den här långa bilfärden tycktes tydligen aldrig ta slut så enligt hans tanke så innebar träffa kusinerna bara mer sitta stilla, och han hade helt enkelt fått nog.

Väl framme dock så var det ju jätteskoj att få leka. Orden kusiner/kusinen hade etsat sig fast hos Jonah, men namnen var dock svårare att komma ihåg. Vid ett tillfälle kom Jonathan ut från Johans rum och fram till oss vuxna med frågan "heter kusinen?"

Johan som annars har mycket spring och lek i benen hade tröttnat på sin 5år yngre kusin och hade satt sig vid köksbordet. Jonathan som hade roligare än någonsin poppade fram huvuder framför Johan och sa "hallååå kusinen, lääka. Kom lääka jag." så tog han Johans hand och drog Johan till benen och med sig in i Johans rum igen. Vid flera tillfällen försökte Johan springa ifrån Jonathan, som bara såg det som ytterligare en skojig lek och sprang glatt runt runt runt, samtidigt som han gapskrattade. Kanske låter som om Johan inte var snäll som försökte springa ifrån; men vi var där i 9 timmar och Johan var jätteduktig med Jonathan under hela tiden. Emma också självfallet, men det var Johan som hade fått en liten svans och beundrare för dagen.

I bilen hem, efter att vi precis lämnat deras familj och deras jättefina hus, kläckte Jonathan ur sig "rolig pojke kusinen!" Vi har aldrig sett honom interagera och prata så mycket med andra barn.
Dagen har varit hel-lyckad. Nu mer än någonsin önskar vi att de bodde närmare än dessa 3 långa timmars bilfärd.

Charmtroll

Idag var en lek och slappardag. Alla nya leksaker från tomten har varit i fullt bruk sen i morse. Redan kl 00:32 hittade vi Jonathan på golvet i sovrummet, i mörkret, lekandes med sin nya bil-lastare. Micke och jag skulle just till att avnjuta en var sin sen kvällsmacka efter en för övrigt hel-lyckad julafton med mor och farföräldrarna, när jag tyckte det dunsade till från övervåningen. Jonathan är uppe sa jag till Micke som inte trodde mig utan hävdade att han bara vände sig i sängen. Naeh sa jag, ja måste kolla. Jag smög tyst för att inte väcka grabbarna ifall jag hade fel ändå. Jag öppnade dörren och mycket riktigt, där satt vår 2 & 1/2 åring lekandes. Jag lyfte tillbaka honom i sängen och förklarade att vi fortfarande hade 8 timmar kvar att sova innan vi fick gå upp och leka. Jonathan höll med men sa att han var hungrig så jag gick ner och tog fram en yoghurt som Micke tog med sig upp till Jonathan. Inom kort hade han somnat om.

Nu på sena eftermiddagen tog Micke med sig Jonathan till Ica. I affären fick han dra sin egna lilla kundvagn och hade ett mycket specifikt önskemål om vad som skulle packas i vagnen. Ha ville packa Alla Risifrutti affären hade på hyllan. Alla, frågade Micke. Jaoh, alla svarade Jonathan med det största och allra mest övertygande leendet. :-)

Jonathans ordsammansättning har nu ökat till 5 ord korrekt sammansatta. "gå ut och gräva snö".
Denna mening kläckte han ur sig fm den 23 dec.