Smakpotioner

Här om dagen, eller närmare bestämt den 8 juni, vår bröllopsdag, provade vi för första gången en liten smakpotion av morot åt William. Mamma var här och var nyfikna båda två på hur han skulle reagera så vi plockade fram en burk och provade. Givetvis kom det mesta ut men han smackade glatt och var inte alls motvillig. Senare den kvällen när vi var ute och åt på Enoteket (för att fira våran 1åriga bröllopsdag) så följde han nyfiket mammas smörgås. Han satt i hennes knä och när mackan paserade honom så öppnade han munnen och dök mot mackan. Tydligen är mat ett intresse.

Idag plockade jag fram en burk morot/palsternacka. Han var hungrig så jag bestämde mig för att prova innan jag ammade. Det var en sådan härlig reaktion från William att jag började skratta. Han smackade glupskt efter skeden och när tredje skeden kom tog han tag i den med båda händerna och höll den fast i munnen samtidigt som han kluckade av skratt och glädje. Ah, det var så otroligt charmigt och äkta att jag bara smälte :-). Även när jag sitter här och återger situationen så ler jag. William log också, med hela ansiktet och visade sina tandlösa tandkött. Han åt säkert 2 matskedar innan jag bestämde att det fick räcka för idag. Vi måste ju tänka på lilla magen som aldrig processat den typen av mat tidigare. Jag ser fram mot nästa gång. I morgon åker vi tidigt mot Jönköping för att möta upp min bror med familj i syfte att fira att han fyller 40, så vi får hoppa över ett par dagar innan vi provar oss på smakpotion nr 2.