1a toakisset

Den 19 april bröt vi igenom "törs-inte" barriären vad gäller att kissa i toan för Jonathans del. Pottan kallar vi det, men vi använder toaringen barnen fått av farmor o farfar.  Det var på Jonathans egna initiativ. Han var avklädd inför att bada så han passade på att lyfta locket på toan och försökte kissa genom att hålla som pappa gör. Gick inte så bra så jag lyfte upp honom och trots protester satte honom på toaringen. Direkt när jag satte ner honom slutade protesterna och i stället övergick det till intresset att titta när kisset kom. Och kom gjorde det. Bara lite men ändå. Jag jublande,  klappade händerna, dansade och sjöng hurra hurra. Jonathan blev upprymd av uppståndelsen och ville därför prova igen och valde då att kissa som pappa gör. Gick bättre och han lyckades släppa några droppar.

Idag inför badet provade vi igen att sitta på toan o kissa. Inga problem.  Kisset kom. Inte allt men det kom lite i alla fall. Hurra, nu är vi på gång. Efteråt pratade Jonathan om att börja bajsa i toan och det tyckte han lät bra. Vi får väl se hur det går med den saken...

På tal om att bajsa, när vi ändå är inne på den linjen....i torsdags kväll var vi ute och for runt på en massa ärenden hela familjen. Vi stannade till på max för att äta. Jonathan ville ha en hambörjare, pomme och dipp. Han åt inte direkt mycket. Dan därpå så fyllde han blöjan till bredden.
- Oj Jonathan, kommenterade jag, det luktar inte gott. Har du haft ont i magen?
- "Ja-a,  svarade han, Dotatan släppa ut hel hamböja".
(Gissa om jag började skratta.)
- "Ja-ha, sa jag, var det hambörjaren från igår som kom?"
- "Dotatan inte o-om" svarade Jonathan.
- "Nahe tyckte du inte om hambörjaren?"
- "inte"
- "pommen då?"
- "inte,... bara glassen"
En sådan konversation är värd att dokumentera. Dagen då Jonathan "släppte ut hel hamböja".